21_27
Det förvånar mig inte att människor stöter bort mig. Jag är en person med mycket bagage, en person som behöver hjälp att bära men det är ingen som orkar. Ibland har jag en tendens att lasta över allting på någon annan för jag är inte så stark och om ingen hjälper mig snart så kanske jag går sönder, ja gud, jag kanske går sönder. Jag kanske går sönder.
Jag vill inte lasta över allt på någon egentligen och jag vill inte ha någon hjälp och förhoppningsvis går jag inte sönder men jag bara önskar att det fanns någon som ville stanna ändå. Stanna trots mitt tunga bagage. Någon som vill stanna för mig och för att jag är jag med mitt bagage och allt. Inte för att på något sätt rädda mig utan för att vara med mig. Någon..
Undrar hur livet skulle sett ut om jag tagit andra vägar.
Kommentarer
Trackback