du-du-du-dunk
och det finns ingen som kan rädda oss längre, inte när vi låser in oss i
ljudisolerade rum och bara skriker ut om kvällarna eller när vi river upp
oss själva både ute och inifrån, och sen svälter oss tills man kan spela
xylofon på revbenen. nejnej, mina damer och herrar då finns det ingen
som kan rädda oss från oss själva längre.
vi blir den nya generationen av självmördare med osynliga sår som
aldrig läktes och tårar som aldrig nådde utanför sovrumsdörren.
ljudisolerade rum och bara skriker ut om kvällarna eller när vi river upp
oss själva både ute och inifrån, och sen svälter oss tills man kan spela
xylofon på revbenen. nejnej, mina damer och herrar då finns det ingen
som kan rädda oss från oss själva längre.
vi blir den nya generationen av självmördare med osynliga sår som
aldrig läktes och tårar som aldrig nådde utanför sovrumsdörren.